Svenska medier är okunniga i sin rapportering om könsneutrala äktenskap

En snabb genomgång av de största dagstidningarnas sajter visar att rapporteringen av regeringens förslag gällande könsneutrala äktenskap präglas av benämningsfel. Som vanligt får tyvärr också konstateras.

Aftonbladet har plockat TT-nyheten där det heter att homosexuella ska få ingå äktenskap. Dessutom omnämns samkönade som enkönade - vilket är ett ord som används...ja, typ aldrig...

Dagens Nyheter refererar också i sin nyhetsartikel, vid två tillfällen, till homosexuella.

Metro i sin tur toppar förstasidan med Alliansens partiledare infällda i en regnbågsflagga med rubriken "Homosprickan". Förutom själva ordfelet så var det en både humoristisk och snygg formgivningsidé.
I själva texten använder sig återigen Metro av termen homosexuella.

Svenska Dagbladet använder sig fifty - fifty av orden homosexuella och samkönade. Och är de enda som åtminstone ett par gånger benämner ordet i sin rätta kostym; samkönade.

Skärpning nu Sveriges medier! Men känner ni att ni behöver en ordguide i HBT-kunskap är det dock bara att höra av sig.

Katrin Zytomierska häcklar Blondinbella

Så får då Blondinbella kritik för att hon väljer att inte ställa upp i TV-programmen "Debatt" eller TV4:s "Kvällsöppet" där hon var inbjuden att gå i strid med Katrin Zytomierska i en diskussion kring vikthets.
Bloggdrottningarna har det hetaste bloggkriget just nu och rider på varandras höga besökarsiffor. Och bråket kretsar kring kilon.

Bloggkrigets bakgrund är att Katrin Zytomierska menar på att Blondinbella är en dubbelmoralist som jobbar emot samhällets bantarhets, men samtidigt bloggar om hur hon tränar ofta och gärna - med resultatet att hon minskat i vikt.

Blondinbella i sin tur menar att Katrin Zytomierska - tillsammans med Carolina Gynning - romantiserar bilden av att vara smal och att de som förebilder borde ta ett ansvar för att inte påverka unga tjejer på ett negativt sätt.

Jag tar verkligen den här frågan seriöst och har därför inte lust med att ställa upp i ett paj-kastningsprogram där jag får 10 minuter i tv och Janne Josefsson avbryter mig i hälften, eller bli kallad gris av Katrin i direktsändning, skriver Blondinbella på sin blogg.

Vilket också visar sig vara befogat då man på Katrin Zytomierskas blogg kan läsa;

/.../Blondinbella. Du är en hycklande lillgammal skitgris som ska ta och koppla av några kilo. /.../
/.../Att sträva efter att vara smal är inget fel. Tvärt om. Det är snyggt. /.../
/.../Den andra anledningen till att du ska hålla käften är att du är den människa i Sverige som förändrat sitt utseende mest av alla på kortast möjliga tid. Man känner ju för fan knappt igen dig längre. Från en halvmullig Miss Piggy till en spinkigare version av samma grisdocka. /.../

För mig är det helt sjukt att en 31-årig framgångsrik kvinna kan välja att benämna en annan framgångrik kvinna med ordet gris. Framförallt då detta handlar om en 18-årig tjej. Katrin Zytomierska utövar ännu en gång mobbing och detta är bara tragiskt. Hon får gärna lacka över Blondinbella och det faktum att Katrin i Blondinbellas blogg ges som exempel på vikthets. Katrin behöver inte hålla med. Men det är aldrig rätt att kränka en annan människa. Hur förbannad man än är.

Politiker! Ta ert ansvar och fördöm nollningarna!

Idag går startskottet för vad som kommer att sätta agendan för tusentals ungdomars psykiska välmående de närmaste tre till fem åren.
Med skolstarten kommer de obligatoriska nolllningsveckorna. Dagar där målet är att dessa unga vuxna ska supa sig redlösa och göra bort sig. Att här ställa sig utanför normen och inte dricka eller vägra göra de uppdrag som tilldelas en är i det närmaste omöjligt. För det är under dessa dagar du får din stämpel. En cementerad sådan. Och ingen vill bli hackkyckling.

Resultatet efter dessa veckor brukar sluta i alkoholförgiftningar, sexuella utnyttjanden och människor som tvingats göra saker de inte kan stå för - men kommer att få leva med i många år till. Det hela brukar också lyckas dokumenteras med kameror och mobiler - du kommer helt enkelt inte undan.

Att inte landets politiker förfasas över detta faktum och höjer rösten mot dessa sjuka inskolningssätt är oerhört beklämmande.

Göran Hägglund - Du är Kung!

Göran Hägglund har gett mig årets garv. Detta trots att kalendern bara visar den 18 januari. Tack för detta Göran! Du är det roligaste ever!

Idag Göran Hägglund är du min Idol

Kristdemokraternas syn på samkönade relationer är ofta konservativ, inskränkt och fördomsfull. Partiet för en politik som inte går hand i hand med vad HBT-personer och dess förespråkare anser vara en politik som stärker alla människors lika värde.

Igår tog dock Göran Hägglund ett litet steg för mänskligheten, men ett stort steg för Kristdemokraterna - när han inför partiets presentation av namnen till EU-listan officiellt förklarade att han ansåg att Lennart Sacrédeus - riksdagsledamoten som tycker att samkönade äktenskap går att jämföra likvärdigt med att sexa med djur och skrida till altaret med barn - skadat partiet och därför inte finns med på den valbara listan.

Göran Hägglund är en av förnyarna i KD och det ska bli spännade att se vad framtiden erbjuder då stofil efter stofil kommer att få stå tillbaka för det samhälle som vi faktiskt lever i idag.

Lennart Sacrédeus - det var den sämsta bortförklaringen jag någonsin hört!

Lennart Sacrédeus - kristdemokrat. Och homofob. Mannen som nu är på agendan då Kristdemokraternas valberedning för EU-parlamentsvalet inte har honom på sin 50-i-topp-lista. Detta uppskattades varken av Sacrédeus själv eller några få av hans partikamrater.

Lennart Sacrédeus charmade Sverige då han jämförde könsneutrala äktenskap med att detta öppnade för kärleksrelationer med barn och djur. I september förra året uppmande jag KD att se över sitt eget parti och de konservativa åsikter som lyftes fram. Detta har nu skett. I alla fall i Sacrédeus-frågan.

Men riksdagsledamoten framhåller att han fortfarande står till förfogande då han är skyldig det till de som stödjer honom som namn på vallistan.
Då TV4:s och Politikerbloggens Anders Philblad frågar Sacrédeus om han ångrar uttalandet och anser sig behöva be om ursäkt är svaret;

Jag ångrar att jag uttalade mig om ett långsiktigt perspektiv som var onödigt.

Alla människor har gjort fel och ibland är man sin största kritiker.

Han svamlar om långsiktiga perspektiv, men tar inte avstånd från liknelsen han tidigare gjort. Och därmed har Sacrédeus också svarat på frågan - han står för uttalandet. Nu handlade det bara om att laga efter läge för att öka chansen till otaliga tur och retur-resor till Bryssel. Sorgligt.

Kändisknarka bara om du har manligt kön

Sanna Bråding. Firad radio- tv- och filmstjärna. Och drogmissbrukare. Nu föredetta missbrukare om man ska tro henne själv.

Bråding lyfter idag på Expressens debattsida en av de sjukaste - och mest nertystade - sanningarna kring hur kändisar behandlas olika baserat på det könsidentifierande namn de bär.

Bråding åkte dit med dunder och brak för droginnehav i april förra året. Konsekvenserna lät inte vänta på sig. Bland annat blev hon av med sin anställning på ungdomskanalen P3. Odiskutabelt rätt i mina ögon då jag anser att samhällsprofiler bär ett ansvar gentemot sin valda publik. Men precis som Bråding själv skriver är hon inte ensam i branschen med att ha varit i knarkträsket. Hennes manliga kollegor som ofta pryder löpsedlarna - och där vi alla egentligen vet vad de pysslar med - uppfattas istället som ruffiga konstnärer.

Senast i raden är Andreas Kleerup som under Grammisgalan fick göra ett narkotikatest - som enligt ryktet visade att artisten inte hade rent mjöl i påsen, utan fick utslag på partydrogen numero uno bland kändisar och brats. Efter testet var Kleerup galen och fällde dessa kommentarer.
Detta hände i onsdags, alltså snart en vecka sedan. Det har varit tyst i frågan i flera dagar redan. Och inget större medie ifrågasätter Kleerup, hans (eventuella) missbruk eller hur han som förebild nu ska försvara det hela.

Patriakala normer står bakom ifrågasättandet av Johanna Frisk

Aftonbladet toppar idag sina sportnyheter med Umeå IK:s Johanna Frisk fly förbannad då det insinueras att hon är värvad till Los Angeles av den enkla anledningen att kompisen/flickvännen Marta skrivit på för klubben. Klart som fan att Frisk blir lack. Att hon och Marta har ihop det är irrelevant på det plan att Johanna Frisk såklart vill bli omnämnd för sina talanger och inte vem hon är kär i.

Aftonbladet rider på Patrik Ekwalls blogginlägg i frågan och frågar Frisk hur hon ställer sig till påståendet - dels att hon och Marta är ett par samt att det är av den, och endast den, anledningen hon själv är värvad till klubben. Vem i helvete skulle svara att; ja, jag är värvad bara därför. En idiot möjligtvis.

Parets vara eller icke vara i kärlekens skimmer är en av de sämst bevarande hemligheterna i damfotbolls-Sverige. Av den enkla anledningen att det inte är särskilt hemligt.

Det intressanta i det här är den patriakala strukturen som "nyheten" bygger på. När utländska klubbar värvar mediokra (här påstår jag inte att Frisk är en sådan) allsvenska spelare från herrsidan är det ingen som lyfter på korken och ifrågasätter spelaren om Han verkligen är värd detta kontrakt. Men av någon anledning är det mer okej att ställa den frågan till en kvinnlig fotbollspelare.

Marklund-debatten kostade sakfrågan

Debatten kring Liza Marklunds böcker om Mia Eriksson har nu rasat i bloggvärlden och medierna tillräckligt länge för att Marklund själv ska tröttna och nu gett Monica Antonsson och resten av Sverige svar på tal.

Jag tillhör skaran - är vi en skara? - som ställt mig tveksam till den styrka som präglat stormen då jag valt att tro att syftet varit att belysa en av vår tids viktigaste sakfrågor, mäns våld mot kvinnor, och inte att varje detalj (såsom ursprunget av Mias andra man - är det relevant att han inte är svenskfödd?) är korrekt i varje beståndsdel.

Men sorgligast i hela denna debatt - oavsett om man håller på Marklund eller Antonsson - är hur misshandeln av Mia Eriksson förringas. Att då förövaren inte dömdes för grov misshandel gör tydligen att vi bara kan rycka på axlarna åt det hela. Han har blivit fälld för misshandel vid tre tillfällen. Fälld. Om det skett fler gånger vet bara de inblandade. Men alla med lite koll gällande sakfrågan vet att antalet fall av kvinnomisshandel som lyckas ta sig till domstol och där dessutom brottsutövaren fälls är betydligt färre än det verkliga antalet som sker dagligen.

Stockholm Pride is The new black

Stockholm Pride 2009 kommer vara The shit!
Än så länge kan jag inte avslöja några detaljer mer än de jag - som ny presschef - idag släppte till Politikerbloggen. Men håll ögonen öppna på bloggen och Stockholm Pride.
It´s gonna rock!

Njut och förfäras av alkoholens fördärv

Jag är emot romantiseringen och glorifieringen av alkohol. Det finns ingen nyanserad debatt, vinkling eller mod att faktiskt ifrågasätta vilka konsekvenser denna trångsynthet leder till.

Heinekens nya reklamfilm är den film som för tillfället sprids snabbast över nätet. Inte konstigt alls. Allt det jag ifrågasätter ovan lyckas Heineken bekräfta. Men också leverera en av de roligaste och mest intelligenta reklamfilmerna just nu.

Se. Njut. Förfäras. Vilket som.

Medierna är höga på drognormen

Medierna har de senaste dagarna rapporterat om polisens knarkrazzia under Grammisgalan och artiklarna fylls av upprörda artister och samhällsdebattörer som menar på att detta är skandalöst.

– De är ju så jäkla anala. Ingen kan softa. Vad tror du att musikbranschen är uppbyggd av? Palsternackor? säger Andreas Kleerup till Aftonbladet.

I dagens Metro säger samma man;
- Alla vet hur det är på Grammisgalan.

Allas vår kriminolog Leif GW Persson säger till tidningen att det hela är ett PR-knep från polisens sida;
– Det är ett enkelt sätt att komma in i tidningen. Där sitter alla bänkade och det är klart att någon dragit lite kola, så man får säkert någon.

Inte någonstans ifrågasätts hur sjukt detta egentligen är. Att normen är - i alla fall enligt Kleerup & C:o - att det är självklart att artister använder narkotika. Och att de ska lämnas ifred av den enkla anledningen att de är på fest.
GW Persson kallar det hela ett PR-trick - jag ser det som en indikation att du inte kan förvänta dig någon särbehandling bara för att du råkar vara ett känt namn på en direktsänd firmafest.

Men medierna lyfter inte debatten om den uppenbara självklarheten som artisteliten verkar äga. Att det knarkas inom musikbranschen ska vi tydligen bara köpa, inte ifrågasätta eller problematisera.